Deprimerande, men what to do.

Imorgon är det orienteringshelvetet på att-göra-listan. Men det är inga problem, är ju fit som aldrig, springer en mil utan att stanna. Man kan bara dumpa mig i en främmande stad med en karta och jag hittar caféet utsatt på kartan på en minut. Och bara tanken att vi ska vara i skogen gör mig alldeles överlycklig. Jag som älskar skogen under hösten!!! Alla grangrenar överallt, blött på marken och spännande insekter överallt, JA! Säger jag, nu kör vi!